Håkan Hellström är 2 steg från paradise

Jag slänger ut 169 hårda spänn för att hålla mig lite uppdaterad på vad det är alla tjötar om och är vips ägare av ett exemplar av Håkan Hellströms senaste album - 2 Steg Från Paradise.

Det är inte ovanligt att jag är för rastlös när jag sätter mig för att lyssna på en ny skiva. Behöver inte handla för mycket om vem det är jag ska lyssna på, det bara är så. Så sker även när jag börjar lyssna på Håkans nya skiva. Knappt halvvägs in i första låten Det här är min tid snabbspolar jag på iTunes, klickar på de övriga låtarna och hör några få sekunder av några av de nya på plattan. Det är först på sista låten jag av någon anledning har sansat mig och insett att "okej nu är det så att jag blir inte överraskad av något fruktansvärt tilltalande i mina öron, det krävs nog lite mer tid". Ungefär, den där känslan är svår att sätta fingret på. Men man blir lätt lite "nedplockad till marken" när GP har haft ett helt uppslag där de hyllat låt för låt med beskrivningar, superlativ och referenser. Man får ju lätt övergudomliga förväntningar.

Var var jag? Jo. Sista låten. Du är snart där heter sista spåret. Håkan sjunger 'Håkan du var bättre förr' och varken jag vill eller ej (har lite svårt för kritikerkårens smekande) fångas min uppmärksamhet. Hela sista låten klarar sig igenom och sen börjar jag lite mer lättad om från början, fast jag hoppar över första låten. Om ett år kanske jag har ro att helt och hållet lyssna på hela skivan och gilla den. Eller så gillar jag bara de låtarna jag lyssnat på mer och mer och tröttnar mer och mer på de jag hoppar över. Det kan bli så, det kan bli det andra. Det är dock en rätt småskoj finurlig skiva.

In a bit.

Ta en banan!/ Arturponken