State of T.H.E.H.I.V.E.S.

Det förbereds stort dopkalas här hemma. Jag har inget att göra. Det är bäst för alla parter att jag håller mig undan helt enkelt. Annars ställer jag bara likt Emil i Lönneberga till med elände. Så jag sätter på en Hives-dvd på mitt rum som jag bombar ut.

Sofia: Jonas, kan du sänka/byta musik? Det är lite mycket just nu. Kan du sätta på något lugnare? (det är helt enkelt stressande musik)

Jag: Det är just det som är meningen. (Med tanke på mitt musikval)

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

Never thought I'd be on a night boat to Cairo

Harrli harrlå! Bandet Madness gjorde verkligen skäl för sitt namn. Titta på vilken musikvideo som helst gjord av nyss nämnt band och låt dig underhållas. Det är.... huh. Nä titta istället. Night boat to Cairo är inte en av deras bästa låtar men dock härlig video.

Skäl nog att skriva en ny låt.

I övrigt definierar följande sekvens ur Madness masterpiece Our house Charlies i ett nötskal precis så som jag alltid har sett dem. Kolla denhär LÄNKEN (kan det bli mer tydligt?!) och njut mellan ca 0:11 och 0:17. Sådan ser Charlies fnattiga spelglädje ut!

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

Cornflakes-listan numero uno

Hej. Alla kanske inte vet det men jag gillar listor. Särskillt att göra egna listor. Sen ett tag sedan gör jag sk Cornflakes-listor med parollen - "extra cornflakes-iga låtar enligt Arturponken". Varje lista får innehålla tio låtar. Varken mer eller mindre. Så nu radar jag upp veckans Cornflakeslista som den tycks kännas just nu!

The Cornflakes-list:

Snow Patrol - Open your eyes

The Sounds - No one sleeps when I'm awake

Sugarplum Fairy - Never thought I'd say that it's allright

Bob Dylan - Stuck inside of mobile with the memphis blues again

Beatles - I've got a feeling

Razorlight - Back to the start

Moneybrother - The Pressure

Empire Dogs feat. Ola Salo - Come on you preachers (Arirang)

The Sounds - Song with a mission

Marit Bergman - Forever doesn't live here anymore

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

The final stand

Idag ska jag börja läsa matte B igen. Det pga att jag genom hela min skolgång har haft inkompetenta mattelärare som inte kunnat lära mig matte. True.

Det roliga är att jag tänker gå till Bokia och köpa mig ett rutigt block innan. Jag gillar ju som bekant skrivblock, pennor och liknande kontorsbös! Inget ont som för med sig något gott, eller hur det nu var...

In a bit

Ta en banan!/ Artur

mattehelvetetstrikesback

Idag är det mycket som händer; tror jag. Jo, Coldplay spelar i Stockholm. Telefunkers nya stand-in-basist ska kolla hörde jag. Sedan, ännu viktigare enligt mig. Italienska fotbollsligan Serie A börjar idag! Never mind Zlatans flytt till Spanien, nu lirar vi magisk fotboll istället. Läs sportexpressen med Marcus Birro om premiären, kärleken till Italien, landets fotboll med mera, MED MERA.

Lyssna också på(låtar):

The Essex Green: The late great cassiopeia

The Rock *A* Teens: Hwy R

The Beatles: Dig a pony

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

Bob Hund live på Götaplatsen, överraskande fest!

Betyg :) :) :) :) :)

Bäst: Tinnitus i hjärtat, Hörlurar och Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem men det gör jag; tror jag. Dessutom är det gratis, till skillnad från Way Out West.

Sämst: Pass.

Jag ska erkänna en grej. Det är inte svårt, inte alls faktiskt. Jag kan inte en enda Bob Hund-låt. Jag har heller aldrig sett dem live(tills nu då). Däremot har jag spanat in en del av deras finurliga låttitlar som är ganska skojiga. Om de nu är det.

Hursomhelst!!! Stämningen är god och humöret på topp i göteborgspubliken när Bob Hund drar igång spelningen med frontfiguren och sångaren Thomas Öberg i spetsen. Plötsligt finner jag mig själv stå där bland dansande människor med armen sträckt upp i luften och sjunger med så gott jag kan i det jag hinner snappa upp i form av refrängtexter och dylikt. Därför blir en låt som Hörlurar jättebra. Den är bra i övrigt men publiken går verkligen bananas och goda stämningen vet inga gränser. Thomas Öberg själv uppmanar flera gånger "HÖJ VOLYMEN!". Vidare berättar han att det är publiken som gör en spelning legendarisk. Ja om det vore upp till publiken så skulle denna kvällen med Bob Hund på Götaplatsen mitt under brinnande Kulturkalaset vara legendarisk. Det var den redan under de första låtarna.

Bob Hund är inget vanligt rockband. Eller så har de det som andra band saknar. Thomas Öberg är ju tex en utmärkt frontfigur och skapar perfekt publikkontakt. Showen är allmänt galen och konstig uppblandad med förvirrande rock som stundtals blir ganska ösig. Öberg själv kastar upp sitt micstativ flera gånger i luften, kliver på monitorer som han staplar på varandra och har vita trafik-korner som han har som huvudbonad. Han ger sig dessutom flera gånger ut i publiken och förminskar avståndet mellan scenen och publiken.

Bob Hund kommer efter 'Det skulle vara lätt för mig att säga att jag inte hittar hem men det gör jag; tror jag' tillbaka för extranummer. De har inte en susning om när de måste sluta spela och då ingen sätter stopp för spelningen fortsätter de till publikens omedelbara kärleksförklaring som de får hela tiden. Varje gång Thomas Öberg annonserar "sista låten" så blir det en till låt efter den, efter det blir det ännu en låt osv. När de väl går av scenen kommer de tillbaka igen ännu en gång. Nåja efter mycket god musikunderhållning slutar kalaset med Mer än så kan ingen bli. Eller nåt med "Idiot". Jag vet inte.

Det är i alla fall en konsert som går till en av de mer extraordinära sådana som jag har bevistat. Och betyget säger sig självt. Bob Hund. Oj.

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

Hello Saferide live på Götaplatsen

Betyg :) :) :) :)

Bäst: Kvalitén, bandet som spelar bra. Jämnheten.

Sämst: Lite väl tryggt ibland. Mer explosion för min del tack.

Dress code: Rutiga skjortor

Så äntligen efter en dag full av åska, regn och allmänt oväder så sprack det upp och solen tittade fram. Så även över Götaplatsen i Göteborg där Hello Saferide aka Annika Norlin traskade in på scenen. Hon nickar och ser laddad ut när hon själv på gitarr inleder med I wonder who is like this one. Sen sluter bandet upp och nästa låt 2008 som växer, växer, växer. Nästa låt Overall följer upp och allt känns bra. Annika Norlin är otroligt duktig på texter och tar med publiken på många berättelser. Bandet spelar bra och Annika dansar och försöker emellanåt skapa publikkontakt. Jag har annars fått höra att hon och Hello Saferide skulle vara en återhållsam historia på scen, vilket det blir ibland men det blir också lite högre tempo varstans i spelningen. Till exempel som när Annika går bananas med tamburinen eller under Anna och Middleclass då det skjutsar på ganska bra. Annars har Annika Norlin fina lugna låtar också vars texter tillsammans med en sjungande och spelande Annika på gitarr känns så rätt. Där kommer både hon, bandet och låtarna till sin rätta plats.

Det är mycket nytt material som Götaplatsen bjuds på men mot slutet av spelningen står jag där och tänker: "Nu måste den komma. Det kan inte bli någon annan än just den". Och så kommer den, 2006. Det kunde ha varit lite mer klös i avslutningen men det funkar. Hello Saferide lämnar artigt scenen med blommor på utsatt tid - 20.45.

Hela låtlistan:

I wonder who is like this one

2008

Overall

Lund

The quiz

If I don't write this song someone I love will die

Travelling with HS

Long lost penpal

25 days

Parenting never ends

Anna

Middleclass

Extranummer:

Arjeplog

2006

In a bit.

Ta en banan!/ Artur

ps. nu har jag samlat alla musikrecensioner här på Arturponken-bloggen under etiketten "Musikrecension" så ni vet, om ni vill läsa någon äldre recension. Konser eller album.ds