"Jäserbilaj"

Den första låten man skriver i sitt liv ska heta Räserbilar, punkt. Det har jag inte gjort. Är det kört för mig? Kommer jag att trilla ner från trottoarkanten och bli till en kompakt liten sås? Jag tycker det skulle kunna vara lite småkul att lära sig värdera livet man har, uppskatta saker å ting lite mer. Innan något händer, om det händer och vad som händer för när det väl har hänt har det ju hänt. Då är det kort sagt kört, ingen återvändo oavsett vad som har hänt. Skulle vara kul, låtar om panikångest verkar inte vara någon dum idé. Jag känner inte att mitt liv är påväg utför en brant om någon undrar (här slutar alla att läsa). Skrev häromdagen en låt, eller den är inte färdig, det är än så länge bara en idé. Hursom helst, såhär var det. Har börjat på en hålligång-låt som handlar om att sluta riva ner sig och i stället tycka det är kul att leva, hur svårt det nu än är. Vi har ett liv och då ska vi väl trivas?

Ta nu en banan och njut av vårsolen i ljuva februari! :) /Artur