Hästpojken, Göteborgs Kulturkalas, 2013-08-13

Pop för hela slanten med Hästpojken på Kungstorget i Göteborg. Foto: Jonas Eliason

Konsert: Årets upplaga av Göteborgs Kulturkalas har startat. I hela Götet händer det grejer för stora och små, musik, konst, händelser i största allmänhet av alla slag, mat från de flesta av världens hörn men i synnerhet langos, thaimat och grillat. På Götaplatsen framförde Roger Waters sin opera Ça Ira när kalaset startade men jag och mina kompisar siktade in oss på Hästpojken på Kungstorget. En lite kylslagen tisdag i augusti kunde helt klart varit sämre när stadens indiepoppare släntrar in på scenen och inleder med en svängig version (svängigare än på skivan åtminstone) Olskroken stomp.

Senaste gången jag såg Hästpojken var i Borås 2010 på den kortlivade festivalen Close To Home. Då spelade de i den gamla fina hallen, en gång lokverkstad, Åhaga. Då liksom nu är de aktuella med en för året ny skiva. En Magisk Tanke som kom i mars är en stark uppföljare till förra skivan Från Där Jag Ropar. Hästpojken har skrivit ett gäng fina låtar och melodierna hänger som mogna klasar, Per Gessle skulle säkert önska att han hade skrivit några av dem, vad sägs exempelvis om Sommarvin? Den är, liksom Samma himlar, bland Hästpojkens senaste hits och det märks på publiken att det är dem låtarna som de kan bäst. Folk klappar händerna, dansar och sjunger med som mest då. 

Thomas Öberg i bob hund sa en gång att det inte är bandet utan publiken som gör en konsert legendarisk och det stämmer in även den här kvällen. Inte för att Hästpojkens dryga timme långa spelning på något sätt är legendarisk men vid de tillfällena som publiken blir på gott humör och bjuder upp till dans med bandet, då tänder konserten till. Främst händer det när de kör sina två senaste ovan nämnda hits men också klassiker som Gitarrer & bas, trummor & hat och avslutande Caligula eller den alltid lika ösiga Cancerkropp. Låtar som får publiken på tårna. Bandet, ja de mest står där uppe på scenen, spelar sina instrument och rör sig inte nämnvärt mycket förutom sångaren Martin Elisson.

Hur mycket man än vill lovorda Hästpojken för det fina låtsnickeriet som de faktiskt har visat på alla sina tre skivor, men speciellt de två senaste, så är detta en konsert som inte direkt utmärker sig. Men jag skulle inte vilja klaga. Hatten av, trots allt.

Låtlista:
Olskroken stomp
Cruisers
Shane McGowan
Jag förväntar mig ingenting
Sommarvin
Något stort för dig
Huset vid ån
Cancerkropp
Brinner
Samma himlar
Gitarrer & bas, trummor & hat

Extranummer:
Imperial
Caligula

In a bit.

// Arturponken